Idag såg jag den senaste Bond-filmen på bio.
Handlingen bygger på att en skurk inte kan förlåta sin forna chef "M" för det oerhörda lidande han var tvungen att möta för länge sedan. På grund av denna enorma smärta, drivs nu hela hans liv av bitterhet och hat och vilja att "M" ska lida och dö.
Hämnd och hat är starka drivkrafter. Förlåtelse är ett av de viktigaste vapnen som kristna har mot ondskan, men det är ett av de absolut svåraste att hantera.
De av oss som inte har drabbats av riktigt djupgående smärta pga. andra människors synd kan inte förstå hur svårt det är, och vilken stor dygd det är att förlåta. Vi är faktiskt kallade att förlåta dem som åsamkar oss verklig djup smärta - som kanske förstör våra liv totalt! Och det är mycket lättare sagt än gjort.
Mannen i Bond-filmen sårades djupt. Han fylldes av djup smärta. Och det fick honom att drivas av hämnd och hat. Det är kanske en naturlig reaktion.
Men det är inte Jesu reaktion.
Hade skurken förlåtit, hade mycket ondska botats.
Något av det finaste man kan göra som människa, är att av hela ditt hjärta önska allt det bästa för den person som åsamkat dig smärta! Be för honom/henne, att det går honom/henne väl!
Jag vill verkligen hedra er som klarar av det!!
Ni är hjältar i Guds rike!
Ni liknar, på ett underbart sätt, vår herre Jesus som bad för dem som korsfäste honom!
Ni är de som får ondskan att inte sprida vidare några ringar på vattnet av bitterhet och hat!
Ni är de som förlåter.
Jesu bror Jakob skrev en gång:
"Barmhärtigheten triumferar över domen".
Jens Gunnarsson
